En röra utan dess like och olika tänk

DSC_0534 (Custom)

Lite såhär ser det ut ute vid torpet just nu och då är det bara utsidan, insidan vill ni inte ens se, jag lovar. Pappa sparrisbonden fick ju lånat en grävmaskin av en kompis över midsommarhelgen, så när alla andra normalt funtade människor låg på stranden så passade vi alltså på att gräva upp stora delar av torparträdgården. För där ska ner vatten och avlopp, från brunnen till köket sedan vidare till tvättstugan där varmvattenberedaren står och tillbaka till köket igen. Ni vet att dra in vattenledningar i ett gammalt hus kände vi var en osedvanligt dålig idé, så istället har vi valt att även dra varmvattnet till köket på utsidan. Så det och tusen andra speciallösningar håller vi nu tummarna för att de funkar ungefär precis så som vi har tänkt eller kanske t.o.m bättre.

På insidan är det även där totalt kaos. Jag var där ute i går och inspekterade efter djursjukhusturen och jag ville nästan vända i dörren. Badrummet är just nu under uppbyggnad, hela hallen är ett totalt kaos, köket är även det halvt upprivet och i de små sovrummen härjar målaren och har precis rivit ner de gamla tapeterna för att därunder hitta de riktigt gamla tapeterna. Spännande värre det här.

Jag försöker se bortanför allt det där och tänker mig istället hur det ser ut när allt det där är färdigt. Ni vet när det är så färdigt att jag istället kan börja pynta, sätta dit växter, värmeljus, textilier och allt det där andra estetpillet som ju är det bästa som finns.

Men så i går igen så blev jag ju återigen varse om hur galna vissa människor tycker att vi är. Som den ena snickaren som frågade mig några gånger för mycket, varför vi inte bygger nytt istället för att totalrenovera något såhär gammalt. Alltså vad ska man svara. Att bara det faktum att han upprepade den där frågan om och om igen är ett tecken på att vi är så totalt olika människor. Att nya hus saknar den där själen som gamla hus har. Att allting inte behöver vara rakt, nytt, vitt och fräscht, utan att gammalt, vint, skevt och annorlunda oxå fungerar bra. Att jag vill bo på en stor tomt ute på landet för att kunna andas och hur katten ska jag få tag på en sådan just där vi vill bo när tomtpriserna är helt galna. Att vi inte kan, även om vi skulle vilja, riva huset för att det är c-märkt. Att det i princip råder byggstopp där torpet ligger, förutom för typ golfbanan som ligger precis jämte eftersom de har fått bygga något sjukt fult hotellkomplex även om alla bönder runtomkring med enorma marker inte alls får sälja en del av sin mark som tomter (alltså orättvisan på det). Att jag och min man faktiskt tycker att det här är ett sjukt spännande projekt (om än kostsamt, rörigt och säkert tidskrävande). Att jag faktiskt vill ha en uppväxt tomt från början och inte behöva vänta i ett flertal år på att tomten ska växa upp. Att vi faktiskt alla är olika människor, med olika behov och inte alls stöpta i samma form. Och viktigast av allt, att jag faktiskt känner att vi har hittat vårt lilla paradis på jorden med den mest magiska tomt man kan tänka sig och med ett vingelvangelhus med potentiell. Om inte annat så kan vi ju underhålla alla andra mer normalvettiga typer under tiden som vi håller på att renovera.

Räcker bra så tänker jag.

 

One thought on “En röra utan dess like och olika tänk

  1. Jag håller helt med dig! Charmen i ett gammalt hus går ju inte att återskapa med helt nytt, och bara historien man kan känna i en enda gammal sliten balk eller liknande är oskattbar tycker jag! Underbart, låt dem skaka på huvudet och njut av ert fina gamla torp! 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *