Monthly Archives: mars 2016

Fortsatt sjukstuga

Oj vad tyst det blev här. Sorry men jag åkte på värsta influensan i Fredags förra veckan och har legat däckad precis hela påskhelgen. Det är faktiskt först i dag som jag så sakteliga börjar att återfå mina krafter igen. Jag har haft feber i flera dagar och därmed noll aptit och till på det så har jag hostat så mycket att magmusklerna är helt ömma av överbelastning. I natt väckte en feberhet lillebror mig av små gnyende och det visade sig att han låg otäckt nära det där 41-graders sträcket, eftersom han utan protester svepte ett helt glas vatten och fick i sig en sked med febernedsättande så fick vi bukt på den där hettan ganska omgående. Så ja, den lilla stackarna har helt enkelt tagit över min influensa och sjukstugan fortsätter här hemma. Jag är ju inne på min femte eller är det sjätte vecka av sjuka, så jag känner att det här gärna får vara sista rycket om jag säger så.

Så ja, vi bestämmer väl det helt enkelt, att detta är sista veckan av sjuka och medan vi rider ut den sista vågen av feber så njuter jag av påskens alla blomster som är på upphällningen här hemma. Dessutom så har jag och mannen gett oss in i något som ger nervpirr och det hela är så tokigt så om allt nu faller på plats så gör det verkligen det av en mening. Jag hoppas kunna berätta mer om det snart.

Jamen då vet ni i alla fall vart jag tog vägen, jag har varit här hemma och tampats med den värsta influensan på år och dar. Vad har ni andra haft för er?

Poddinspelning med Joller


DSC_0322 (Custom)

Ja i går var jag alltså iväg i Stockholm för att medverka i Philips Avents podd Joller. Jag fick en förfrågan av Emma om jag ville vara med för att prata om adoption i ett eller två avsnitt av den nya säsongen av Joller där Emma är värd och alltså själv fick bjuda in gäster utifrån några i förväg bestämda ämnen. Jag flög upp vid tiotiden och landade på ett Bromma med rigorös säkerhet och med en klump i magen efter att ha nåts om nyheterna om bomberna som briserade i Bryssel i går. Alltså måste detta vända snart!

DSC_0317 (Custom)

Podden spelades in på Beppos studio och där möttes jag upp av ett gäng proffsiga ljudkillar som genast lotsade in mig i ett inspelningsrum i väntan på att Emma skulle dyka upp. På Måndagen hade ett annat gäng med härliga bloggare varit uppe för inspelning (Angela, Frida, Nino & Annika), hade SÅ gärna träffat dem alla så det kändes lite tråkigt att de alla åkt hem igen. Men i vilket fall så blev det en väldigt spännande, rolig och trevlig dag.

Vi pratade som sagt adoption och Emma med sitt proffsiga intervjusätt gjorde det väldigt enkelt för mig och det kändes helt naturligt och lätt att prata om adoptionens alla sidor. Vi spelade in två avsnitt där det första handlade om hela resan innan adoption och den andra handlade om hämtresan och första tiden hemma. Avsnitten med mig kommer att släppas någon gång i Juli, det allra första avsnittet med Emma som värd kommer att släppas redan nu i Mars. Jag hojtar till när ”mitt” avsnitt kommer upp, tills dess ska jag bara vänja mig vid tanken på att andra ska lyssna på mig. De gånger jag har sett mig själv på film (inspelade teatergrejer) så har jag verkligen bara velat stänga av ljudet, varför är det så svårt att höra sin egen röst? I går var jag dessutom lite förkyld och hade lock för båda öronen efter flygningen, så jag var tvungen att fråga Emma och ljudkillarna hur katten min röst lät, för själv tyckte jag att det lät som att jag satt i en burk och pratade. Jamen ni vet hur det är vid förkylning och öronlock, ens egen röst låter SÅ himla skum.

DSC_0325 (Custom)

Efter inspelningar så tog vi taxi till flygplatsen och slog ihjäl några timmar där med lunch och den där Emma är rackarns underhållande att prata med. En toppendag med andra ord som började med en klump i magen av nervositet och avslutades med en klapp på axeln till mig själv för att jag vågade tacka ja trots att det kändes ofantligt läskigt att kliva så långt utanför den där comfortzonen.

Så krasse i äggskal


DSC_0287 (Custom)DSC_0295 (Custom)

Jag och Guldklimpen har i år roat oss med att så krasse i äggskal, något som sjuåringen har varit extremt road av. Det är verkligen ett enkelt, roligt och miljövänligt påskpyssel att göra tillsammans med barnen. Jag passade på att spara alla äggskalen efter våra bananplättar häromdagen och la sedan bara i blött hushållspapper och strödde krassen direkt därpå. Sedan har vi två gånger om dagen sprayat vatten på krassen så att den inte torkar ut och det är ju kanske just den här delen som har varit så väldigt uppskattad. Att spraya vatten är ju en fröjd för vilken sjuåring som helst men så även att varje dag upptäcka att de där rackarns små fröna har vuxit sig något starkare. Krasse är ju så väldigt tacksamt på det viset att det växer så fort att man nu nästan kan se det med blotta ögat om man står där tillräckligt länge.

Nu ser vi båda fram emot att klippa krassen på morgonmackan oxå och jag tror minsann att vi får så en omgång krasse till så att vi har till påskaftonsfrukosten.

peach feather 1 copy (Small)

 

När energin återvänder

DSC_0280

Även om jag är inne på min tredje sjuka på lika många veckor så känner jag mig så mycket piggare och gladare i själen och sinnet än vad jag har gjort på de senaste åren. Jag har ju skrivet om det tidigare om att hela adoptionskarusellen har sugit musten ur mig och gjort att jag bara har känt mig mer som en spillra av mig själv. Jag har inte haft orken, energin, lusten eller viljan att ta tag i någonting utan jag har mest traskat på i någonslags ständig uppförsbacke som inte har gett mig någon återhämtning.

Men så plötsligt för några veckor sedan så bara släppte det. Vårt hem som jag inte har brytt mig ett dugg om har jag äntligen börjat ge lite kärlek. Jag har putsat alla fönster för första gången på säkert ett år. Det låter ju helt galet men jag har fasen inte orkat tidigare och nu när det äntligen är gjort så känns det som att hela världen energi och möjligheter nu kan hitta hem till oss igen och att det där skitiga fönsterna på något sätt har symboliserat hur jag har känt mig inuti. Jag har röjt i vardagsrummet och fått hem en ny, lätt och alldeles underbar matta som fick hela rummet att kännas så mycket piggare. I alla rum tronar pastelliga blommor och fönsterkarmen i köket är full av frodande krasse. Guldklimpens rum har äntligen fått lite ny färg och på väggarna hänger det tre nya affischer som hon själv har fått välja. Hela den här uppfräschningen av hemmet, alla blommor och nyputsade fönster känns som en befrielse och som startskottet på något nytt. Jag tror att ens hem symboliserar ens inre och vårt har på drygt två veckor gått från att vara smutsigt, tungt och med full av stagnerad energi till att riktigt sprudla om framtidshopp, på pricken som jag själv känner mig. Som en slumrande björn som sakta börja vakna upp ur vinterns dvala av de där första livgivande solstrålarna.

Ibland tar saker och ting tid, oavsett vad man nu själv tycker om det. Men jag tänker att ljus kräver mörker och energi kräver vila, att allting kräver varandras motsatser för att komma i balans. Så jag hoppas att tror att alla de där tunggrodda åren äntligen är på väg att övergå i något annat, något som innebär sprudlande energi, klingande skratt och smittande glädje.

Jag riktigt känner i hela kroppen hur en livsfas är på väg in i en annan och för det är jag så otroligt tacksam.

mint feather copy (Small)

Blomkålssoppa med parmesanost

DSC_1009 (Custom)

Jag lagar soppa minst en gång i veckan och har två barn som fullkomligt älskar soppa, vilket verkligen är sjukt tacksamt. De soppor jag lagar är nästan uteslutande vegetariska, förutom en fisksoppa med saffran och gulaschsoppa som barnen är helt saliga i. Eftersom jag gör soppa så ofta så letar jag ständigt efter nya recept och provade förra veckan att göra blomkålssoppa för första gången. Jag scrollade runt på ICA:s hemsida och hittade många läckra recept bland annat detta och det blev så himla gott. Jag toppade med små laxbitar för att få det lite mer matigt och hann inte ens ta ett foto på den färdiga soppan eftersom precis allting tog slut. Lillebror krängde glatt i sig tre skålar med soppa utan att blinka och till det två mackor med ost på, är det gott så är det.

Till soppan behöver du:

2 schalottenlökar

500 g blomkål

100 g potatis

1/2 dl vitt vin

6 dl vatten

2 dl vispgrädde/havregrädde

1 1/2 msk grönsaksfond

1 dl riven parmesanost (à 30 g)

rapsolja

salt & vitpeppar

Skala och skär löken i kvartar. Dela och skär blomkålen i små bitar. Skala och skär potatisen i cm-stora bitar.

Fräs lök, blomkål och potatis i olja i 2 minuter. Tillsätt vinet och låt koka in i ca 1 minut. Häll i vatten, grädde och fond.

Koka i ca 15 minuter tills grönsakerna är mjuka. Rör då och då.

Mixa soppan med stavmixer så att den blir helt slät. Tillsätt osten och rör tills den har smält. Smaka av med salt och peppar. 

peach feather 1 copy (Small)

Naturligt färgade ägg

DSC_0265 (Custom)

Som sagt så tänkte jag verkligen att ta tillfället i akt att fira påsk ordentligt i år. De senaste två åren har vi varit i Tjeckien och jag som verkligen älskar påsken har lidit lite av att inte ha ett hem att pynta och att äta en ordentlig påskbuffé. Jag tycker att det är roligt att färga ägg, både de som ska ätas och de som ska hängas i påskriset. Dessutom är det så otroligt enkelt att färga ägg med helt vanliga matvaror och sådant som går att hitta hemma i skafferiet. Den gula färgen fick jag fram genom att använda mig av gurkmeja, den brunröda genom att använda rödbetor och den blå genom att använda rödkål. Jag kokade äggen i tio minuter och höftade i av de tre olika matvarorna tillsammans med lite vitvinsvinäger och salt. Det går precis lika bra att koka upp alltihop och lägga i ägget efteråt om det nu ska hängas i riset istället.

DSC_0097 (Custom)

Det här vackra spräckliga mönstret fick jag fram genom att låta ägget ligga i rödkålsspadet tillsammans med skivad rödkål som då la sig på skalet och skapade mönstret. Enkelt, miljövänligt och vackert.

DSC_0268 (Custom)

Vill samtidigt passa på att tipsa om Atilios inlägg med 22 grymma påskpynt att göra själv nu inför påsk. In och låt er inspireras vetja.

mint feather copy (Small)

Med solen i ögonen och pirater i hälarna

DSC_0135 (Custom)

I går åkte vi hela familjen ut till en stor sjö som ligger någon mil utanför Halmstad. Ett ställe som jag och Guldklimpen var på jämt och ständigt hennes första halvår i vår familj. Det är så underbart att vandra runt den där sjön med dess vackra utsikt och behagliga lugn. Barnen älskar dessutom att springa runt på stigarna där och så har vi ett fikaställe på en liten udde, som vi alltid stannar på. Där kastar barnen sten i vattnet och får en del av sin plaskaivattenhunger stillad.

På bilden ovan ser ni för övrigt en liten piratjägare som sedan någon vecka tillbaka absolut inte kan gå med oss andra utan går en bra bit efter för att jaga bort pirater och monster, jamen ni vet de där rollekarna som sätter fart i treårsåldern. Vi kan inte göra något numera utan att bli hyschade på eftersom piraterna kan höra oss, han är så fylld av fantasi den där lilla.

DSC_0172 (2) (Custom)DSC_0192 (2) (Custom)

Här sitter jag och ser allvarlig ut tydligen. Men faktiskt så tittade solstrålarna fram precis här, jag satt i en helt annan värld med kaffekoppen i handen och med solstrålarna som värmde upp precis hela mig. Så underbart! Dessutom hade mannen köpt med sig en blandad kompott med kaffebröd ifrån Feldts och jag säger bara att ska ni besöka Halmstad framöver så är det ett ställe ni bara MÅSTE besöka. De har världens bästa bullar och bröd bakade på ekologiska och schysta ingredienser, ni måste läsa ägaren My:s blogginlägg om att bra mat inte är dyrt för övrigt, det är dagens tips. Älskar när folk verkligen tar ställning och ryter ifrån.

DSC_0138 (Custom)DSC_0198 (Custom)

Alltså det är så underbart att jag och mannen delar lika på vår föräldraledighet och vissa veckor har lediga dagar tillsammans och därmed möjlighet att ta tillvara på dagar som dessa. När solen tittar fram, barnen är ystra och hunden blöt av sitt första dopp i sjön. Dagar som är som balsam för själen och ger energi för lång tid framöver.

DSC_0186 (Custom)

Bananplättar

DSC_0084 (Custom)

Jag tycker att bananplättar är ett så fantastiskt bra mellanmål, dels för att de är nyttiga, lätta att göra, innehåller få ingredienser och för att barnen verkligen älskar dem. De är ju numera en klassiker som jag tror att de flesta har testat och de går att variera med tillbehör i det oändliga. För ett lagom lass plättar till två hungriga små vargar och en styck hungrig mamma så har jag i två bananer, fyra ägg, vaniljpulver, lite salt och en skvätt mandelmjölk. Sedan steker jag i kokosolja eller vanligt smör.

I går när vi satte i oss dessa så hade vi ett gäng jordgubbar som vi hittade i affären och som barnen absolut ville köpa. Jag köper ju helst bär och frukt i säsong men när jordgubbar är det enda som barnen verkligen ber om när man är att handla så är det självklart att köpa hem. Är så glad över att jag inte har barn som står och gastar om godis utan att de snällt ber om frukt av olika slag istället. Plättarna var i alla fall smaskiga som bara den och tillförde en bra dos med energi som höll fram tills kvällen för både stora och små.

Har ni några andra bra, nyttiga och mättande mellanmål att tipsa om?

DSC_0091 (Custom)

Att släppa loss barnen med giftfri fingerfärg

DSC_0066 (Custom)

Jamen som sagt jag har varit lite låg på energi i dag efter sjukdomar men har ju ändå två barn här hemma med energi för att försörja hela Halmstads elnät. Så förutom att låta dem härja fritt i trädgården som drog jag mig till minnes att jag för ett par månader sedan köpte en kartong med fingerfärg ifrån Lovelly tillsammans med lite annat smått och gott. Den där kartongen har bara legat där och inväntat rätt tillfälle och i dag kände jag att det verkligen var det, jag menar vad gör inte barn mer nöjda och glada än att fritt få kladda loss. Och ja, det visade sig verkligen vara populärt om jag säger så med hela nävarna ner i de där små byttorna och hela köket fullt av färg. Men jösses så kul de hade och så även jag eftersom jag mest stod jämte och log för mig själv åt deras totala glädje över att få kladda bäst de ville. Att färgerna då är helt giftfria och naturliga är ju lixom en förutsättning för att barnen ska kunna få gå loss och kladda såhär med fingrarna och i stort sett hela kroppen. Lätt att städa bort var den dessutom, vilket är en klar plus i kanten.

Nu ska vi slänga ihop lite bananpannkakor till trefikan och sedan fortsätta vårt påskpyssel. Jag har bland annat lite ägg på färgning och torkning som ser ut att bli SÅ snygga, mer om det i ett inlägg framöver.

DSC_0081 (Custom)Untitled-1 copyDSC_1034 (Custom)

En sådandär helg

DSC_0108 (Custom)

Å jag hade så stora förhoppningar på den här helgen med Fredagsmiddag hos fina vänner, Lördagskalas och planer på att ha Söndagspicknick i skogen. Men så i Fredags så åkte jag på magsjuka och i Lördags så fick Lillebror hög feber så helgen blev inte riktigt alls som planerat utan bestod för min del mest av sängläge och mycket tyckasyndommigsjälv eftersom jag precis kryat på mig efter halsont och förkylning. Jag som för några veckor sedan lite kaxigt tänkte att vi faktiskt har klarat oss ganska bra förbi vabruari men ja, det kommer lixom när det kommer. Jag mår bättre i dag och Lillebror är feberfri så detta är förhoppningsvis dagen då det vänder. Jag har lite påskpyssel att ta tag i och lite fingerfärg för barnen att prova som jag tänkte kunde vara ett bra tidsfördriv för en postfebrig treåring, en sjuåring som är hemma då det är planeringsdag på förskolan och en mamma som faktiskt har haft piggare dagar än denna.

Men som sagt, jag tror att alla sjukdomar är på väg att lämna det här huset och vi har minsann en påsk att förbereda. Så det ser ut att bli en ganska bra dag ändå.

Vad har ni själva gjort i helgen?

En årsdag!

DSC_1181 (Custom)
I dag för exakt ett år sedan träffade vi Lillebror för allra första gången. Med bultande hjärtan och i ett rum fyllt med myndighetspersoner så fick vi äntligen träffa den där bedårande lilla tvååringen som stal mitt hjärta från första sekund. Där och då var han en försynt liten pojke som inte gjorde något väsen av sig överhuvudtaget, utan snällt gjorde vad han än blev tillsagd. Det går inte på någotvis att jämföra med den bestämda, envisa, levnadsglada och busiga treåring som numera är en självklar del av vår familj. Han har utvecklats så otroligt mycket och han har blivit en så spännande liten person och jag är så innerligt tacksam och glad för att just han och hans syster kom till vår familj.

Såhär i efterhand inser jag vilken enorm tur vi hade som faktiskt blev godkända av både myndigheterna nere i Tjeckien och myndigheterna här hemma att få adoptera ett syskon så nära inpå första barnet, vad jag vet så händer det inte särskilt ofta. Att adoptera två barn så tätt inpå varandra ÄR verkligen en tuff resa av flera olika anledningar. Bara kontakten med alla myndigheter, papper som skall fyllas i och allt annat fyrkantigt kan få en att bli helt urholkad på energi. Och jag är så otroligt stolt över oss alla i familjen, över att vi fixade det och över att banden oss emellan nu är så otroligt starka. Över att vi har en liten treåring som allra helst vill ligga nära nätterna igenom, som vill kramas och pussas och alltid i alla lägen väljer att komma till oss om det är något, precis på samma sätt som det är med storasyster.

Ettårsdag minsann och det känns som att vi är precis där vi ska vara och till på köpet så gick vår adoption av Guldklimpen äntligen igenom i Tingsrätten i Måndags. Nästan på pricken två år tog det, så det är inte en dag för tidigt som hon äntligen blev vår, även juridiskt.

Den bästa veckan på länge!

Grönare skoavtryck

DSC_0999 (Custom)DSC_1003 (Custom)

Precis som i min övriga livsfilosofi så försöker jag verkligen att tänka miljösnällt och hållbart i alla val jag gör och så även när jag köper nya skor. Jag passade på att inhandla dessa godingar från Kavat i januari när det var de stora reornas tid och i går så kändes det då äntligen som att det var dax att plocka fram vårskorna ur gömmorna. De är inte ingångna ännu utan fortfarande nyhårda på sina ställen men å vad jag känner på mig att de kommer att bli en favorit i garderoben. Det bästa med det är ju att de kommer att hålla i många, många år framöver och det är precis så jag tänker när jag köper lite dyrare kläder och skor numera, att de ska hålla länge, länge. Att kvalitet ska löna sig och att det är det som håller i längden.

Många av Kavats skor är tillverkade med märket Ecolabel som är EU:s officiella miljömärke.Det som jag gillar med Kavat är att de tillverkar schysta skor för hela familjen. Jag tänker köpa minst ett par skor därifrån till barnen varje säsong och framförallt så känns det ju så bra att köpa till Guldklimpen eftersom hennes skor sedan kommer att gå i arv till Lillebror, hans skor kommer jag att skänka vidare till den nyaste lilla kusinen som bara är drygt en månad gammal och som med allra största säkerhet vill ärva vidare. Det tycker jag är så fint, när rejäla kläder och skor kan ärvas vidare från barn till barn precis som det alltid har varit sedan generationer tillbaka men då krävs det ju kvalité och hållbarhet ifrån tillverkarna oxå.

Här finns en grön guide som naturskyddsföreningen har skrivit samman om hur man ska tänka för att lämna så gröna skoavtryck som möjligt.

Jag vill säga att jag inte samarbetar eller på någotvis är sponsrad av Kavat utan enbart tycker att de är ett väldigt bra företag med kvalitetsprodukter och en miljömedvetenhet.    

Vårkänslor

DSC_0991 (Medium)DSC_0997 (Custom)

Efter en däckande förkylning och en månads återhämtning ifrån Sydafrikaresan så är jag nu äntligen mig själv igen. Så i går när solen brassade på fönsterrutorna så satte jag lillebror i lek ute på altanen och passade själv på att putsa fönster och moppa golv. En typ av vårstädning som rensade upp hela huset och mitt sinne samtidigt. Även om mars är en riktig lurig månad med hopp om vår ena dagen och kyla med snö nästa dag så börjar ju våren faktiskt att kännas av på riktigt nu. Ljusa mornar och längre dagar och i går en åttagradig värme som fick mig att vilja sitta på altanen och dricka kaffe.

I blomsteraffären hittade jag dessa körsbärsgrenar som nu har slagit ut och på allvar fyllt köket med lite vår. Och på mina föräldrars gård ligger ett helt gäng spenat och rödkålsfröer och väntar på att få komma i jorden. För är det något som jag ska göra denna våren så är det att sätta fröer i jorden och odla, på riktigt. Troligen har pappa bonden beställt fröer i mängder för att odla för hela gårdsbutiken, men då får det vara så. Här ska banemej planteras och jag är verkligen så sugen på det där, att sätta nävarna i jorden och låta barnen vara med på det där. Gräva i jorden, lägga ner fröer och bli alldeles sådär härligt skitiga som barn bara kan bli på landet.

Att ha varit helt tom på ord

DSC_0571 (2) (Medium)

Jamen hej..

Det blev ett betydligt längre uppehåll än vad jag någonsin hade tänkt mig. Jag kom ju hem ifrån Sydafrika för drygt en månad sedan och hade då upplevt en helt magisk resa. Trots att jag har haft SÅ mycket att skriva om och SÅ många upplevelser och bilder att dela med mig utav så har jag bara inte förmått mig att sätta mig vid datorn. Orden tog lixom slut och bloggen kändes så överflödig i mitt liv just då. Jag har varit helt fullproppad med intryck som jag inte riktigt har kunnat smälta och den där Afrikaresan satte så många bollar i rullning inuti mig. Jag kan inte säga annat än att jag blev helt förälskad i Sydafrikas röda jord, mustiga dofter, fascinerande djurliv och dess trevliga människor. Sedan hade vi turen att ha en extremt duktig,trevlig och driven guide som brinner för hållbar turism, något som även ligger mig varmt om hjärtat och hennes driv och engagemang i Sydafrika smittade verkligen av sig till oss andra.

Ja, jag kommer att skriva mer om min och min pappas Sydafrikaresa framöver. Nu ville jag mest säga att jag är tillbaka igen. Mer utvilad och med mer glöd än på länge.

Hur har ni haft det?