Finaste gåvan från syster

DSC_0822 copy (Custom)

DSC_0811 copy (Custom)

Vid det här laget känner ni nog till min stora kärlek till smycken med amuletter, gärna färgglada och hemgjorda sådana. Gärna med en tanke bakom, med karaktär och en djupare mening.

Då förstår ni nog min glädje när jag i går fick detta vackra armband av lillasyster. Hon gjorde några stycken sådana i somras för att sälja i mina föräldrars gårdsbutik. De blev uppskattade och hon gjorde speciallbeställda armband t.o.m (så skulle någon av er bli handlöst förälskade så som jag blev, så tror jag nog att hon kan ta emot någon beställning). Jag föll för dem alla, oavsett färg. Men sa på skoj sådär att ett sådant i alla möjliga färger önskar jag mig i födelsedagspresent.

Nu är det ju ett tag sedan jag fyllde år men i går dök hon helt oväntat upp i stallet och hade alltså med sig detta underbara armband i försenad födelsedagspresent. Å jag tycker så mycket om det redan. Amuletten kommer dessutom från vår Tjeckienresa, det är från vårt första zoobesök med Guldklimpen. Väldigt speciellt och betydelsefullt med andra ord. Annars brukar syster använda mynt ifrån världens alla länder som hon slipar till och gör lite mer ruffa innan hon borrar hål och trär pärlor.

I alla fall så är jag så in i vassen glad för detta vackra och betydelsefulla armband. Kommer med största säkerhet att bli precis lika mycket använt som buddahhalsbandet som hon gjorde till mig för något år sedan. Det och mitt halsband med rosenkvartsen är nästan de enda jag använder.

För att de är de som står för en djupare mening och är de vackraste jag vet.

Categories: Vackra ting | 4 Comments

Dagens materiella lycka

DSC_0774 copy (Custom)

DSC_0648 copy (Custom)

DSC_0657 copy (Custom)

Förra veckan var jag faktiskt nere en sväng på stan, alldeles själv, bara jag. För att uppdatera garderoben lite. Det har ju av förklarliga skäl inte blivit så att jag har svansat runt på stan själv på väldigt länge, eller alls varit på stan för den delen. I alla fall så gick jag inom Haga Home här i Halmstad som visade sig ha ett alldeles ypperligt utbud att snygga toppar och tröjor. Jag samlade på mig ett gäng tröjor att ta med in i provrummet och väl där inne så upptäckte jag att alla var av samma märke. Expediten förklarade för mig att märket Whimsical är alldeles nytt på den svenska marknaden och att de som första butik har fått ta in och sälja (har utan resultat försökt att hitta det på nätet, nixpix). Och lycklig är jag för det, fick med mig en grå sak med fransar på ärmarna som kändes väldigt mycket jag.

Ett hett tips till alla Halmstadsbor alltså.

Categories: Gardroben | 2 Comments

Guldklimpen och språkutvecklingen

Jag fick en fråga av Emma om hur det går med Guldklimpen och hennes språk. Kan säga att det var en av de frågorna som verkligen oroade mig innan vi träffade vår lilla tjej. Hur skulle det gå för en femåring att helt lära om, att ta in ett nytt språk och göra det till sitt. Hur svårt skulle det bli för henne, för oss. Hur skulle vi kunna kommunicera med varandra i början? Skulle det ens vara möjligt.

Till en början, där nere i hennes hemland, var det verkligen skitjobbigt. Både för henne och för oss. Vi förstod inte varandra alls, vilket skapade en massa missförstånd stup i kvarten och vi blev alla frustrerade. Men för var dag som gick blev det bättre och bättre. Redan efter första veckan kunde Guldklimpen fler svenska ord än vad vi kunde ord på hennes språk. Vi började förstå varandra genom en blandning av svenska, tjeckiska och teckenspråk. De där första knaglande veckorna var faktiskt google translate en räddare i nöden.

Nu efter sju månader med oss och knappt sex månader i sitt nya hemland, pratar hon på flytande svenska. Hon har lärt sig helt galet fort, suger upp varenda ord vi säger, frågar vad det betyder om hon inte vet och pratar konstant, hela tiden. Hon är i varfördå-fasen. Varför ramlar inte månen ner på jorden mamma? Varför växer gräset? Varför är gamelmorfar död? Varför dör man? Vad händer när man dör? Varför pratar inte Lemuren svenska? Varför pratar inte de som är fattiga och sitter utanför affären svenska? Har de ett annat språk? Varför då? Varför är de fattiga? Är vi fattiga? Varför inte?

Sådär pratar hon dagarna i ända och ibland håller jag på att bli galen på alla frågor. Eftersom varje svar jag ger henne leder till en ny fråga. Men precis när mitt tålamod är på väg att tryta brukar jag ofta komma på att jisses, det här är ju så häftigt. Hon har de djupaste frågor och kan ställa dem till mig, til oss, på ett språk som bara har varit hennes i ett par månader. Det är då jag blir så förundar över henne, hennes enorma språkbegåvning, hennes vetgirighet och hennes djupsinnighet. Jag är tacksam för att hon har det så lätt, för jag vet att det är långtifrån alla adopterade barn som lär sig hantera ett språk så lätt och snabbt som hon har gjort.

Sedan vet jag att många barn som är adopterade kan utåtsett ge sken av att behärska ett språk väldigt väl. Men där under ytan så kan det vara så att de inte alls förstår språket på djupet och att just detta kan ställa till stora problem senare i livet. Just av den anledningen skall vi besöka en logoped någon gång under vintern för att få svar på om hennes språkutveckling är så bra som vi tror. Om den är det, så är tanken att hon skall börja förskoleklass till hösten, är den inte det så ger vi henne ännu ett år innan hon börjar skolan.

För att hinna ikapp, komma i fas och för att det är bättre att låta henne vänta ett extra år nu, än att hon kanske blir tvungen att gå om en klass någonstans i lågstadiet. Såklart.

Categories: Guldklimpen | 1 Comment

Stillsam Måndagsmorgon

DSC_0790 copy (Custom)

Jag vaknade vid halvsjutiden i dag av små tassande barnfötter som smög in till mannen. Han den stackaren har åkt på en brakförkylning och sov just i natt i Guldklimpens rum för att han har sådan hosta att han annars skulle väcka oss alla stup i kvarten. Vilket hade varit helt okej för mig men inte för en liten femåring som är superkänslig för att bli väckt mitt i natten och inte kan somna om på direkten, såsom jag kan.

Så vi har varit samlade alla fyra (med vovven inräknad) denna måndagsmorgon och ätit en stillsam frukost tillsammans och planerat lite för sådant som behöver planeras för. Så mysigt att sitta alla tillsammans och bara vara. Jag passade på att göra lite havregrynsgröt denna förkylningsmåndag med en massa kanel i och gjord med hälften mjölk och hälften vatten, såsom jag alltid vill ha min gröt. Det och en massa gammeldags äppelmos till, sådan med äppelbitar i och smak av kanel. Så god.

Och nu sitter vi här nere i vardagsrumssoffan, alla med sitt men ändå tillsammans. Guldklimpen tittar på sin sedvanliga morgonfilmsnutt och tittar mellan varven upp på mig med sina mörkbruna ögon, klappar mig på handen och säger ”mamma jag lälskar dig”.

Fint så det förslår.

Categories: Livet helt enkelt | 4 Comments

Fars egen dag

DSC_0789 copy (Custom)

I dag firar min man sin allra första fars dag. Alla sådanadär ”första grejer” som vi har gjort det här året känns så stora, magiska och helt fantastiska. För nu är vi äntligen där, där vi har velat vara så länge, med en liten älskad dotter i familjen som gör oss hela.

DSC_0782 copy (Custom)

Mannen som har varit iväg på spelning och sovit över där nere i Skåne, kom hem först runt lunchtid och var rejält förkyld. Vi har de senaste dagarna förklarat det här med farsdag för Guldklimpen och när hon i går själv fick välja vad och om hon ville ge något, så blev det en stor bukett med blommor i pastelliga färger. Det och en burk Nutella, på min inrådan faktiskt. Hon ville först köpa knäckebröd men min man har en något osund fallenhet för Nutella och har inte fått ha det hemma det senaste året för mig. Men nu, tja jag tyckte faktiskt att han minsann kunde få den där Nutellaburken på sin första fars dag.

DSC_0780 copy (Custom)

I förmiddags tog vi bilen ut till familjegården för att fira min far. Han hade varit iväg på jakt och huset var fortfarande fullt med skånesläktingar. Av mig fick han några paket te och några trisslotter. För att jag önskar honom inre värme och all världens rikedomar. Dessutom har jag lyckats få honom förälskad i de där heta och underbara teerna från Yogi tea och då gäller det att smida medans järnet är varmt.

Så vi har med andra ord haft en alldeles lagom avslappnad och kramig Söndag som genomsyras av tacksamhet för nära och kära. För att vi har lyckan att ha varandra och för att vi har några underbara pappor att fira i vår familj.

Categories: Livet helt enkelt | 2 Comments

Årets gåsamiddag

DSC_0757 copy (Custom)

Några timmar efter att mannen åkt iväg till skåne för att agera musiker på någon fest, så packade jag och Guldklimpen in oss i bilen för att åka på årets kanske godaste middag. Som tradition bjuder mina föräldrar hem oss syskon med familjer, mormor samt våra närmsta skånesläktingar på gåsamiddag varje år i samband med mårtensafton. En tradition som är mycket uppskattad av alla inbjudna eller såsom min syssling från Malmö sa i dag, – det finns två högtider på året som jag aldrig missar att fira och det är Midsommarafton samt Gåsamiddagen här uppe i Halmstad. Kan ju kanske beror på att maten är helt himmelsk oxå, mina föräldrar kan verkligen det där med att laga god mat och ställa till med kalas.

Guldklimpen var helt bedårande söt i sin nya, vita tyllkjol och halsbandet som hon fick ifrån gammelmommo häromdagen. Det är inte så ofta hon självmant sätter på sig en kjol eller klänning för den delen, det är en riktig liten byxtjej vi har här i familjen.

DSC_0741 copy (Custom)

Självklart var även favoritkusinerna där så Guldklimpen fick några uppskattade lektimmar med Noel och Linnea innan Noel somnade i soffan av utmattning. Vid niotiden åkte vi hem och jag nattade en trött men väldigt nöjd liten tjej som innan vi åkte hem frågade sin mormor om hon snart fick komma på gåsamiddag igen.

Med andra ord en middag som uppskattades mycket både av stor som liten.

DSC_0760 copy (Custom) copy

Categories: Livet helt enkelt | 3 Comments

Skogsluft

DSC_0682 copy (Custom)

För andra gången den här veckan har jag och Lemuren varit ute själva på långa skogspromenader. Bara vi två i skogens behagliga lugn som är balsam för själen. Vi har gått timslånga promenader i snabb takt utefter slingrande små stigar i strandskogen. I dag, i slutet på promenaden satte jag mig ner på en stor sten, insöp lugnet och den behagligt mustiga doften av våt höstmossa och svampskog.

Och jag säger det igen, inget precis inget, får mig så balanserad, pigg och kreativ som just det. Rask promenad, ensamtid och skogens jordande lugn, allt på en och samma gång.

Perfekt start på en Lördag med andra ord.

DSC_0686 copy (Custom)

DSC_0684 copy (Custom)

DSC_0695 copy (Custom)

Categories: Lemuren, Livet helt enkelt | 1 Comment

Halsbandskärlek

DSC_0656 copy (Custom)

Några månader innan vi åkte iväg på resan till Guldklimpen, för kanske ett år sedan eller så, så hittade jag detta otroligt vackra halsband. Jag beställde hem det ganska omgående och har burit det nästan varje dag sedan dess. Jag älskar dess ruffa utseende, att stenen är så stor och att den är så otroligt snygg till svarta kläder. Den sticker ut och har karaktär.

Dessutom är jag svag för det andliga, det med en djupare betydelse, det magiska och det kraftfulla. Det är det som är så eggande med stora, vackra stenar och amuletter. Just rosenkvarts är stenen för villkorslös kärlek. Enligt folktron så har rosenkvarts förmågan att förstärka all sorts kärlek i alla situationer. En sten för hjärtat.

Denna sten bar jag med mig under hela vår resa till vår älskade dotter, för den villkorslösa kärlekens skull.

För er som inte ännu har besökt for good luck så rekommenderar jag ett besök i deras webbutik, för de vackra drömfångarnas skull, de magiska halsbanden och de små väskorna med långa fransar.

Näst på min önskelista står ett halsband i bergskristall och en stor drömfångare.

Categories: Vackra ting | Kommentering avstängd

Torsdagslunch med mormor

DSC_0644 copy (Custom)

I dag var jag och Guldklimpen hembjudna till min mormor på lunch. Vi tog med oss ett gäng med hembakta fröknäcke som ”tackförattvifickkommagåva” i en söt liten burk som jag fick av svärmor häromdagen, just för ändamål som detta. Att stoppa full med hembakt och ge bort till någon.

Min älskade mormor är alltid så omtänksam. I hallen låg där en hopvikt handduk till Lemurens blöta tassar och på fåtöljen i vardagsrummet hade hon lagt ut en stor filt då hon tyckte att vovven skulle få vara med där precis som vi. Både Lemuren och Guldklimpen älskar henne, såklart.

DSC_0658 copy (Custom)

Hon bjöd på stuvade makaroner, som jag inte har ätit på åratal och som alltid får mig att tänka på alla barndomsminnen hemma hos mina morföräldrar. Hon visade Guldklimpen alla sina tomtar och sedan tittade vi länge på fotografier av min morfar, som gick bort för några år. Sedan fick hon med sig en glad liten tomte hem, ett av min mormors gamla halsband och ett rosa hopprep. Små skatter för en liten femårig tjej som bar med sig allt hem i en liten brun papperspåse och sedan packade upp allt varsamt här hemma.

Jag är så tacksam för dagar som dessa. Dagar som kan tillbringas i lugn och ro med en älskad mormor/gammelmormor som tar sig tid, sitter ner stilla och pratar och som Guldklimpen vill kramas med i evigheter. Jag är så tacksam för att de får uppleva varandra. Över att Guldklimpen har en gammelmormor som hon kan klappa stilla på armen och säga till att hon är så himla fin och att min mormor får uppleva att jag fick ett barn till slut ändå.

Categories: Livet helt enkelt | Kommentering avstängd

En selfie

DSC_0496 copy (Custom)

Det var ju ganska länge sedan jag var aktiv i bloggvärden och under den tiden har jag både hunnit klippa av mig håret och skaffa nya brillor. Så om ni nu undrar så är det lite mera såhär jag ser ut nuförtiden.

Håret som efter sommaren var en riktig katastrof med slitna toppar och en utväxt som var ett halvår gammal, fanns det lixom ingen annan räddning för än att klippa en page. Det syns inte jättebra på bilden men håret fick sig även en välbehövlig färgning i en rödbrun nyans. Det var länge sedan jag var åt det röda hållet, men jag trivs verkligen kanon.

Och glasögonen då? Jorrå, jag slog minsann till på tre par hos Smarteys. Tre par, för priset av ett hos min gamla optiker. Inget att snacka om, jag bytte på studs när jag insåg vilken enorm prisskillnad det är. Och det är SÅ kul att ha tre par att välja mellan. Förutom de som jag har på bilden så har jag ett par slipade solglasögon och ett par metallbågar som är något nättare.

Flera glasögon alltså, varför har jag inte skaffat mig det tidigare?

Categories: Livet helt enkelt | 2 Comments

En Tisdag

DSC_0623 copy (Custom)

Jag tycker alltid att Tisdagarna är sådär oheligt långa. Mannen har sin längsta jobbdag på veckan och innan klockan är fem och han sätter nyckeln i dörren så har Guldklimpen hunnit tjata halvt ihjäl mig i undran över när pappa ska komma hem. Så på Tisdagarna försöker jag hitta på lite större projekt eller utflyktsmål för oss två.

Så i dag efter frukost och sedvanlig filmsnutt så åkte vi iväg för att handla lite kläder (främst till mig faktiskt). Att överhuvudtaget ta med Guldklimpen till en affär är ett äventyr i sig och kräver STORT tålamod både ifrån min och hennes sida. Och i dag var absolut inget undantag. Men vi lyckades komma hem fyra tröjor rikare och passade samtidigt på att svänga inom matbutiken och köpa ingredienser till nästa punkt som stod på dagens att göra lista.

Väl hemma bakade vi ett gäng knapriga fröknäcke och medan de gottade sig i ugnen så passade vi på att bygga lego i en timme ungefär. Sedan lunch och efter det så åkte vi ut till min föräldragård för att rasta deras hundar och klockan tre dök våra vänner upp i stallet. Sedan tillbringade vi eftermiddagen där. Med att mocka, bära halm, sopa golv, borsta hästar och sist men abslot inte minst låta de små fröknarna rida några varv på vår gamla fjording.

Och som jag älskar att vara i stallet. Även om hästarna var lite busiga i dag och höll på att skrämma slaget på småtjejerna, så älskar även Guldklimpen att vara där. Och framåt kvällen är hon alltid sådär behagligt trött och somnar snabbt och gott i sängen efter all fysisk aktivitet, hästkel och frisk luft.

Och så gör även jag.

Categories: Livet helt enkelt | 3 Comments

Att skapa lite matstruktur

För första gången i våra liv så har jag och mannen försökt att skapa lite struktur kring vårt matinhandlande och våra middagar. Vi är nämligen båda av den där extremt ostrukturerade typen och jag har lixom aldrig heller velat vara strukturerad tidigare eller behövt det för den delen. Jag har gillat mitt ostrukturerade liv precis som det har varit och jag vet att jag ibland har retat gallfeber på många av mina mer strukturerade vänner. Men jag har alltid tagit dagen som den kommer och avskyr att inte kunna vara spontan. Likadant har det varit i köket. Jag och mannen har köpt det vi har velat ha till middagen för dagen och aldrig bestämt längre än så.

Men livet förändras.

Nu med en femåring i huset och med ett skenande matkonto så bestämde vi för några veckor sedan att, nä minsann, det är kanske dax även för oss att skapa lite struktur i vårt annars så oorganiserade liv. Så vi fick en väggalmanacka av pappa och efter det så har vi planerat matsedel varje Söndag, för veckan som kommer. Och herrejösses vad det fungerar bra. Vi vet vem som ska laga maten, allt finns hemma och dessutom tror jag minsann att vi har halverat vårt matkonto.

Ett hallelujamoment på det va!

På mina dagar lagar jag nästan uteslutande vegetariskt, såsom i går när det blev rödbetsbiffar med chevrékräm, avocadosallad och ris. Jag tror minsann Guldklimpen satte i sig tre stycken på raken, helt klart en ny storfavorit här hemma.

DSC_0615 copy (Custom)

Categories: Livet helt enkelt, Matprat, Vegetarisk matlagning | 2 Comments

Mammakomplimanger

Vi har en riktig liten glädjespridare här hemma som riktigt strör komplimanger runt omkring sig.Jag och mannen har nog från början gett Guldklimpen mycket beröm och komplimanger för saker hon gör bra och rätt. Så hon vet att hon är på rätt väg. Det här med komplimanger till barn har ju varit mycket debatterar och diskuterat, att komplimanger kan skada mer än göra nytta. Jag tycker att komplimanger är viktiga, för att visa att man ser barnet och för att bekräfta när hon är på rätt väg. Och vårt beteende och förhållningssätt speglas ju i vår dotter.

Ibland ger hon så roliga komplimanger så jag håller på att spricka, men hennes komplimanger är allvarligt menade, så jag håller igen det där gapskrattet för att inte såra henne och ler stort inombords istället.

Älskade lilla unge.

- Du har så fina och så mjuka öron, jag vill bara klappa dom. Får jag det?

- Mamma du är för festlig (sagt en tidig morgon när jag var allt annat än pigg och håret stod åt alla håll, vet faktiskt inte riktigt varför jag var så festlig, men det höjde genast mitt humör avsevärt).

- Mamma du är så stark, precis som Pippi

- Mamma dina fötter är så söta

- Jag tycker att du är jätteduktig på att kissa mamma.

Jorråsåatt…

Categories: Livet helt enkelt | 1 Comment

Latmasken

Jag tror att jag kanske är i mitt livs sämsta form just nu. Jag ägnar ju dagarna åt att vara hemma med Guldklimpen och trots att vi är ute och härjar i skogen i stort sett varje dag och går promenader som förmodligen är ganska långa för femåringar, så är det ju inte riktigt i den hastigheten och i den längden som min kropp skulle behöva. Sedan är det ju mycket sitta stilla på dagarna med alla kreativa inomhuslekar. Och även om hösten har varit otroligt varm och underbar så har vi inte varit igång lika mycket som i somras, vilket helt ärligt har känts ganska skönt oxå. Men nu börjar minsann både kroppen och sinnet säga ifrån. Jag blir alltid lite vresig, butter och deppig när jag är ur form och de där otacksamma känslorna börjar nu så sakta smyga sig på.

Så för att råda bot på detta så har jag nu bestämt mig för att i alla fall planera in två träningspass i veckan. För just nu är det inte mycket egentid jag har, men på prio ett ligger faktiskt att ta mig ur denna formsvacka och bli lite piggare i både kropp och sinne. För både förnuftet och erfarenheten säger att lägger jag mer tid på träning och motion så blir jag så otroligt mycket piggare, mer förnöjsam och mindre butter.

Japp, det gäller minsann att prioritera rätt här i livet och att jaga den där latmasken på flykt.

Categories: Livet helt enkelt | 3 Comments

Lunken

DSC_0553 copy (Custom)

Vi har hittat en ganska bra lunk här hemma på vardagarna, jag, Guldklimpen och Lemuren. Medan mannen är iväg på jobbet så startar vi upp dagarna med en stillsam frukost för att sedan sätta på en filmsnutt åt lilltjejen medan jag plockar undan frukosten, diskar och bäddar. Sedan brukar vi leka någon inomhuslek såsom bygga lego, leka med pippihuset, måla, rita, pyssla, lägga pussel eller något annat. Sedan lunch och efter det brukar det bli skogspromenad med vovven och sedan efter det brukar vi försöka oss på att hitta någon att vara sociala med. Antingen åker vi till familjegård och hänger med morfar som oftast är hemma på gården och fixar eller så har vi bestämt träff med någon lekkamrat. Sedan har hon gympa och dans vardera en dag i veckan och så åker vi till stallet på Tisdagarna för att mocka skit, borsta hästar och rida en liten sväng tillsammans med en vän till mig som har en dotter i samma ålder som Guldklimpen. Så dagarna ser ganska likadana ut med en lunk som har visat sig fungera perfekt för lilltjejen.

Så vi har bestämt oss för att skippa förskola helt och istället fortsätta vår vardagslunk här hemma, den som bygger trygghet och stabilitet. Att förskolevärlden dessutom har krånglat något galet och inte alls velat bemöta våra önskemål, spelar såklart oxå in i vårt beslut. Tänk att det ska vara så förbenat svårt så fort man befinner sig utanför den där normala, fyrkantiga ramen med önskemål utöver de vanliga.

I vilket fall som helst så kanske det är bra att de har varit så in i bänken fyrkantiga, för nu har vi fattat ett beslut som verkligen känns rätt. Är verksamheter inte tillräckligt flexibla för att tänka utanför ramen så tänker jag att vi inte har något där att göra.

Categories: Livet helt enkelt | 1 Comment

Pausa

DSC_0461 copy (Custom)

Jag behövde pausa. Precis när jag hade bestämt mig för att verkligen köra på här inne, blogga som tusan då huvudet var fullt av idéer, precis då så kom det någonting emellan. Något som slukar energi fast det inte borde och som just nu gör mig utmattad när det borde få mig att sväva på små moln.

Det är allt jag kan berätta.

Istället så försöker jag att rensa i mitt liv. Rensa och fylla på nytt. Tänka nytt. Som jag tidigare har skrivit så försöker vi hålla nere på sockerintaget för vår lilla Guldklimp. Vilket har visat sig vara svårare än jag någonsin skulle kunna föreställa mig. Här hemma äter vi mest frukt eller knäckebröd till mellanmål, ibland något hembakt. Men även när det gäller det där hembakta så strävar jag efter så lite vanligt vitt socker som möjligt. Jag har bakat rawfood snickers (som ni ser på bilden) ett par gånger. Receptet hittade jag här, hos en ny bloggfavorit till mig. Det har blivit en ny favorit både för mig och Guldklimpen. Men förutsättningen är ju självklart att man gillar dadlar, annars är det lixom ingen idé att ens prova.

Så det är lite vad jag pysslar med just nu. Försöker komma i balans, hitta nya inspirerande vegetariska/sockerfria recept och rensa i livet. Ut med allt som ger dålig energi och in med nytt som stärker och balanserar.

Och ingen årstid passar så väl för just det som hösten gör.

Categories: Livet helt enkelt, Matprat | 4 Comments

Gul Chili

DSC_1049 (Custom)

DSC_1041 copy (Custom)

I våras när jag besökte bondens marknad här i stan, mest för att snacka lite med syrran som sålde sparris, så hittade jag en liten söt chiliplanta som jag köpte med mig hem. Chili Hot Lemon. Jag tyckte att det lät spännande. Den där lilla plantan har trivts och vuxit sig stark ute på altanen i sommar och jag har pratat med den där ute varje dag. Nu de sista veckorna när sommaren plötslig har blivit regntungsgrå så har den där plantan inte fått riktigt samma kärlek som tidigare. Så bladen har plötsligt börjat gulna lite i kanterna och döm till min förvåning även chilin.

För inte katten har jag sett gul chili tidigare. Så innan i dag googlade jag lite lätt i panik den där chilin som till min lättnad och glädje faktiskt ska vara gul.

Rackarns så fin alltså.

Så nu ska den bara mogna till sig ett tag till så ska det bli kalasgula chilistarka rätter framöver. När höstmörkret börjar infalla på riktigt och kylan biter tag i kalla norden så brukar riktigt het mat passa osedvanligt bra. Är det någon av er andra som har provat gul chili innan. Vilket hetta på chilin ska jag räkna med tror ni, dunderhet eller sådär normalhet? Kan ju vara bra att veta innan lixom.

Categories: Livet helt enkelt, Matprat | 5 Comments

Domedagsväder

DSC_1031 copy (Custom)

DSC_1023 copy (Custom)

DSC_1033 copy (Custom)

Vi har precis haft värsta domedagsvädret här i västkuststaden. Himlen fullkomligt öppnade sig och släppte ner mängder med kallt, hårt hagel och åskan dånade så att både Lemuren och Guldklimpen blev alldeles skakis. Efter ett tag när det där värsta rungande oljudet hade lagt sig så sprang jag barfota ut på gräsmattan för att plocka in en näve hagel för att visa Guldklimpen (& för att rädda hennes Ipod som hon glömt ute i trädgården, OBS endast för musikanvändning). Hon trodde nämligen att vintern var kommen och var själaglad för att det hade börjar snöa. Så nu har jag ganska ingående och förhoppningsvis lagom femårspedagogiskt försökt förklara skillnaden mellan hagel och snö.

Jorråsåatt, det börjar bli avancerat det här.

Innan domedagsvädret fullkomligt överföll oss så var vi ute på vår vanliga skogspromenad. Med ryggsäckarna fulla av nybakt bröd och varm choklad så hann vi njuta av en alldeles magisk sensommardag. Sjön låg sådär spegelblank, det var augustivarmt i luften och skogen var nästan löjligt fridfull. Ni vet sådär så att man nästan blir religiös. Det blir i alla fall jag av jordade skogspromenader. Även och kanske framförallt, med en nyfiken femåring spatserandes jämte, som numera börjar alla sina meningar med varför och som är en stor del av meningen med livet.

Tacksam är bara förnamnet.

Categories: Livet helt enkelt | 1 Comment

Att vara i brödbakartagen igen

DSC_1007 copy (Custom)

Jag försvann visst ett par dagar helt oplanerat från bloggen. Vi hade lite sjukstuga här hemma förra veckan och efter det så tog orken lite slut. När jag är trött i kropp och huvudet så tar lixom orden bara slut och då är det ju så det får vara.

Men nu är jag tillbaka igen.

I dag har jag och Guldklimpen börjat dagen med att baka bröd. Tydligen är det inte bara jag som är sådär barnsligt förtjust i hembakt bröd, även lilltjejen frågade efter brödet med morötter i och tycker inte alls om det andra brödet som vi köper i affärerna längre. Jisses, det blir till att ha ett brödbak i veckan framöver. För att jag nu inte ska trötta på UnderbaraClaras fantastiska morotsbröd så måste jag nog varva med lite andra recept framöver.

Så jag undrar helt enkelt om ni har några finfina brödrecept att dela med er av till en brödbakarrookie som mig? Tackar tackar så här på förhand.

Categories: Livet helt enkelt, Matprat | 1 Comment

Friluftsmänniskan i mig

DSC_0951 copy (Custom)

DSC_0887 copy (Custom)

DSC_0955 copy (Custom)

DSC_0892 copy (Custom)

I går var vi ute och hajkade omkring i skogen igen. Jag passade på att inviga några av de saker som jag fick i födelsedagspresent. Det är ju en av de saker som är bra med en blogg, omgivningen har lixom lite bättre koll på mina nuvarande intressen än vanligt. Efter ett antal inlägg om skogsutflyckter så har min familj förstått att det bor en liten friluftsmänniska i mig och gav mig därav lite sådana attiraljer i present.

Guldklimpen fick en rosa Fjällrävenväska av oss vid första mötet på barnhemmet, fylld med en massa spännande saker. Så det har blivit en väl använd ägodel för henne. Nu har även jag alltså fått en sådan att fylla med nödvändighet att ta med på diverse skolutflykter. En vinröd såklart, precis i min favoritfärg. Av bror med familj fick jag en termor (vinröd), några kåsor att dricka goda varma drycker ur och så några roliga, praktiska Sporkar att använda till massäcken.

Så nu är jag alltså officiellt en friluftsmänniska att räkna med och utflykterna blir därmed lite mer välplanerade framöver.

Categories: Livet helt enkelt | Kommentering avstängd